Deklarationen om de mänskliga rättigheterna är grundad på tanken om alla människors lika värde utgör den ursprungliga grunden för rätten till högsta uppnåeliga hälsa. Denna rätt är central för skapandet av rättvisa hälsosystem. Lagom till 60-årsjubileet för deklarationen publicerar den ledande medicinska tidskriften Lancet ett temanummer om hälsa och mänskliga rättigheter.
Länk till The Lancets temanummer.
Tyngdpunkten i Lancets temanummer ligger i presentationen av ett banbrytande arbete med att ta fram indikatorer på rätt till hälsa för hälsosystem. En grupp med Gunilla Backman och Paul Hunt som förstaförfattare har tagit fram 72 indikatorer som avspeglar dessa förhållanden. Man har testat dessa indikatorer mot processade data från 194 länder samt nationella data från Ecuador, Mozambique, Peru, Rumänien och Sverige. Länk till huvudartikeln
Ur The Lancets ledare: “Som tydligt demonstreras i en epokgörande rapport, ledd av Paul Hunt, tidigare FN:s särskilda rapportör för Rätten till hälsa, och Gunilla Backman, folkhälsovetare och expert på mänskliga rättigheter (…) är rätten till hälsa mycket mer än ett uttryck som hälsoarbetare, ickestatliga organisationer och medborgargrupper kan föra fram i hopp om att förändra världen. Rätten till hälsa är ett rättsligt instrument – ett viktigt och konstruktivt verktyg för hälsosektorn när det gäller att tillhandahålla den bästa vården för patienterna samt att ställa nationella myndigheter och internationella samfund till svars.
I en kommentar i The Lancet betonar professor Amartya Sen, Harvard University, vikten av rätten till hälsa. Han beskriver den nu publicerade studien som en omfattande och konstruktiv utveckling vilken inleder processen av övervakande dimensioner av rätten till hälsa som måste finnas i varje hälsosystem. Rapporten är också viktig för att informera och engagera hälsosektorn och andra om de praktiska dimensionerna av rätten till hälsa.
Amartya Sens kommentar
FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter Navanethem Pillay ger i ett inlägg i The Lancet sitt stöd till rapporten. Hon skriver bland annat: FN:s särskilda rapportör har bidragit stort till framsteg för hälsa och mänskliga rättigheter genom att påkalla uppmärksamhet för kritiska hälsofrågor, sådana som dödlighet i barnsäng och försummade sjukdomar bland världens fattiga. Men också genom att påkalla uppmärksamhet för vikten av ett fungerande samarbete mellan statliga och privata vårdgivare, under rubriken statsregulerade hälsosystem.
Navanethem Pillays kommentar
Paul Hunt är professor i juridik vid Essex University i England och hedersdoktor vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV. 2002 utsågs Paul Hunt till FN:s förste särskilde rapportör för rätten till högsta uppnåeliga fysiska och mentala hälsa, en post han haft fram tills i år.
I sina specifika mål för rätten till hälsa arbetade han med två interrelaterade teman, ”fattigdom och rätten till hälsa” samt ”stigma och diskriminering i relation till rätten till hälsa”.
Vid en granskning år 2007 lyfte han fram Sveriges viktiga internationella arbete för hälsa och mänskliga rättigheter men visade också på brister i medvetenheten om de inhemska förhållandena. Rätten till sjukvård för asylsökande och papperslösa flyktingar kritiserades skarpt liksom att Sverige inte har inkluderat samernas och andra minoriteters specifika krav i relation till hälso- och sjukvården.
Han kommer att medverka vid seminariet Children living in hiding today and tomorrow. A seminar about health and human rights, som arrangeras av Solstickan i samarbete med NHV 28 januari 2009
Information om Solstickeseminariet
Gunilla Backman, senior researcher för professor Paul Hunt 2006-2008 och för närvarande konsult för Global Alliance for Vaccine Initiative (GAVI) har också ett nära samarbete med NHV. Hon är en uppskattad föreläsare vid kurser som Flyktingskap, migration och hälsa och Child and adolescent health. På NHV.s konferens Migration, Equity and Health i höstas var hon moderator.
Under 2009 anställs hon på NHV bland annat för att utveckla en kurs i hälsa och mänskliga rättigheter och att arbeta med hälsa och mänskliga rättigheter i uppbyggandet av det nya Angereds Närsjukhus.
I Lancets temanummer porträtteras Gunilla Backman under rubriken Putting the right to health into practice.Intervjun inleds: “Not many people are fluent in five languages and have worked in places like Kosovo, El Salvador, East Timor, Nauru, and Guatemala, but Swedish-born health and human rights expert Gunilla Backman is one such person. As one of the project leaders of the right to health for health systems report, Backman's passion for human rights and a desire to help communities in a practical way has led to an unconventional career.”
Lancets intervju med Gunilla Backman
Av Monica Bengtson
 Skriv ut sidan
|