NHV stänger 31 december 2014
Om Nordic School of Public Health NHV
Folkhälsa sedan 1953
Kvalitetspolicy Nordic School of Public Health NHV
Nordiska folkhälsopriset
Aktuellt på NHV
Prenumerera på nyhetsbrevet
Styrelsen
Ledningsgruppen
Årsrapporter
Så hittar du till Nordic School of Public Health NHV
Start > Om NHV > Nya Varvets historia

Nya Varvets historia


Nya Varvet - en nordisk mötesplats med gamla anor

Nya Varvet vid Göta älvs mynning har alltid haft en central placering i Norden. Här bildade nationsgränserna fram till mitten av 1600-talet ett politiskt, ekonomiskt och kulturellt nav som skapade kontakter folken emellan.

Marinbasen Nya Varvet anlades i början av 1700-talet och kom att dras in i de strider som utkämpades under stora nordiska kriget. På den svenska sidan tjänstgjorde folk från hela det svenska riket samt värvade tyska soldater. På den danska sidan fanns danskar, norrmän och islänningar representerade.

Platsens krigiska historia är dock tidsmässigt begränsad till det tidiga 1700-talet och har därefter i stort utmärkt sig som en viktig utbildningsort. Skolor har funnits på platsen, såväl under marintiden, som under slutet av 1800-talet, då fångvårdsstyrelsen nyttjade lokalerna som fängelse. Sedan 1987 finns Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap inrymd i samma traditionsrika byggnader och för sålunda det nordiska arvet vidare, på denna mytomspunna plats.

Nya Varvet anläggs som marinbas

Beslutet att anlägga Nya Varvet fattades av konung Karl XII 1699. Under loppet av några år, med start år 1701, byggdes stenbryggor, vakthus, logement med kyrka, artillerilaboratorium, smedja, verkstäder samt förråds- och artillerityghus.

Under stora nordiska kriget (1700–1721) kom Nya Varvet att dras in i de strider som utkämpades under krigets slutskede. Marinbasen attackerades vid två tillfällen av den danska flottan under ledning av den norske amiralen Peter Wessel Tordenskiold, åren 1717 och 1719. Efter stora nordiska kriget fick Nya Varvet till stor del förfalla.

En känd person som föddes vid Nya Varvet strax efter kriget var fartygskonstruktören Fredrik Henrik af Chapman. Hans far hette Thomas Chapman och var ursprungligen brittisk sjöofficer men trädde 1715 i svensk tjänst och verkade till en början som kaparekapten för att därefter gå iland och bli varvs- eller holmkapten i Strömstad. Efter en liknande tjänst i Marstrand blev han 1720 utnämnd till holmmajor vid Nya Varvet, där han arbetade fram till år 1739.

Hans maka hette Susanna Colson och de fick 1721 sonen Fredrik Henrik, sedermera adlad af Chapman. Sonen blev under andra hälften av 1700-talet en av landets ledande fartygskonstruktörer och redan som 10-åring gjorde han sin första fartygsritning vid Nya Varvet. Fredrik Henrik af Chapmans fartygstyper kom sedermera att utgöra grundstommen i den svenska skärgårdsflottan. 1781 blev han varvschef i Karlskrona.

I slutet av 1700-talet återupptogs verksamheten vid Nya Varvet mer aktivt. Med anledning av den växande marina närvaron vid Nya Varvet krävdes att området rustades upp. En moderniseringsplan upprättades som drevs igenom strax efter sekelskiftet 1800.

Hamnen fylldes då delvis igen och på den nya marken uppfördes två stora slupskjul för eskaderns båtar. 1802 färdigställdes den ”Södra kasernen” och 1813 blev chefshuset ”Ankarhuset” klart. Redan 1806 kunde eskaderchefen installera sig på Nya Varvet och 1811 fanns här samtliga kontor.

1816 uppfördes två nya kaserner och 1818 påbörjades byggandet av det karakteristiska vakt- och kanslihuset (hus 25) med klocktornet på taket, och med de flankerande kasernlängorna (hus nr 22-28).

I västra kasernbyggnaden inrättades år 1825 ett sjukhus med ett 40-tal sängar. I östra flygeln fanns år 1870 på nedre botten arrestrum, boningsrum och snickarverkstad. Våningen ovanför var indelad i fyra stora kasernrum. Tornuret tillverkades av Linderoth i Stockholm och skänktes av konung Oskar I. Området fick under dessa år i stort den fysiska gestaltning som vi än idag kan uppleva på platsen.

1862 beslutades att Nya Varvet i sin helhet skulle slopas som marinbas och vara helt avvecklad år 1870. Enligt ett kungligt brev skulle området därefter nyttjas som fängelse.

1870 övertog sålunda fångvårdsstyrelsen Nya Varvet. Inne på varvsområdet uppfördes år 1873 ett centralfängelse som var mycket modernt för sin tid (byggnad 30). Byggnaden rymde 51 enkelceller för ett lika stort antal fångar.

Utanför cellfängelset restes ett flertal staket och rastgårdar för internernas behov. Vakt- och kanslihuset gjordes invändigt om för att passa fängelsets behov, bl.a. inrymdes här en ny kyrka med tillhörande pastorsexpedition samt undervisningslokaler och rum för administrationen. Fängelset räknades som helt färdigbyggt 1875.

 

Nya Varvet under 1900-talet

När marinen överlät Nya Varvet till fångvårdsstyrelsen år 1870, var det på ett villkor, att man skulle återfå området vid behov och detta behov uppkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden fortgick verksamheten vid Nya Varvet och intensifierades under andra världskriget. När verksamheten var som mest intensiv kunde man i hamnen räkna ett 40-tal större och mindre båtar.

Från Nya Varvet utgick bl.a. ubåten Ulven som totalförliste den 15 april 1943 efter att ha gått på en förmodad tysk mina, varefter hela besättningen på 33 man förolyckades. Över dessa män restes sedermera en minnessten på Nya Varvets kyrkogård. På  kyrkogården vilar också den i Sverige välkände skådespelaren Georg Rydeberg (1907–1983).

I början av 1950-talet under kalla kriget var den marina verksamheten vid Nya Varvet fortfarande intensiv. Vid denna tid fanns ett 1000-tal tillfälligt eller fast anställda inom marindistriktet. I berget stora Billingen insprängdes utrymmen för förråd och verkstäder samt ett stort stabs- och ledningsutrymme. Bergrummen var avsedda att ge ett visst skydd mot kärnvapen.

Därefter, under 1960-talet, minskades verksamheten successivt och 1966 avvecklades det befintliga örlogsvarvet. Verksamheten vid marinbasen fortgick dock fram till 1986, den 28 januari, då den tretungade svenska örlogsflaggan halades för sista gången. Området såldes till Artur Källfelt Byggnads AB och Nimre AB för en summa av 10,3 miljoner kronor. Vid Nya Varvet har därefter i huvudsak civil verksamhet bedrivits.

Texten är hämtad från Christer Johanssons kapitel Nya Varvet – en nordisk mötesplats med gamla anor ur boken NHV 50 år – Jubileumsskrift (NHV-Rapport 2003:3).

Christer Johansson är arkivarie och historiker. 


  Skriv ut sidan

Webböversikt Om cookies NHV Fredrik Bloms väg 25 Box 12133 SE-402 42 Göteborg +46(0)31 69 39 00 This is a mailto link En institution under Nordiska ministerrådet