Läkemedelsanvändning

Forskning kring läkemedelsanvändning har blivit en allt viktigare faktor när det gäller att spara pengar och lidande. Läkemedel är den vanligaste behandlingsåtgärden i hälso- och sjukvården och det är idag väl känt att läkemedel förutom att lindra, bota eller förebygga sjukdom eller sjukdomssymtom, även kan orsaka oavsedda och oönskade effekter.

Pågående projekt:

DRUMS: Drug-related morbidity in Sweden – incidence, preventability and cost

Det finns ett stort behov av att få vetenskapligt grundad information om omfattning och faktiska kostnader för läkemedelsrelaterad sjuklighet i Sverige. De studier som idag citeras är amerikanska och saknar empiriska data samt bygger på uppskattningar av förhållandena i USA under mitten av 1990-talet. När resultaten från dessa studier översätts till svenska förhållanden blir felmarginalerna i uppskattningarna ännu större.

Resultatet av projektet kommer att ge en bild av omfattningen av läkemedelsrelaterad sjuklighet, kostnaderna för denna och i vilken utsträckning den är möjlig att förebygga samt var i läkemedelsprocessen den läkemedelsrelaterade sjukligheten uppstår. Projektet startade våren 2008 och beräknas vara avslutat under 2011. NHV ansvarar för vetenskaplig ledning, studiens genomförande och publicering av resultaten, medan Apoteket AB bidrar ekonomiskt under hela studieperioden och med viss kompetens. Projektgruppen består av en projektledare, två doktorander samt fem seniora forskare.

Kontakt: Anna Jönsson

Kunskaperna om användningen av psykofarmaka och antidepressiva läkemedel bland unga vuxna är idag begränsade. Befintliga studier baserade på aggregerad försäljningsinformation för läkemedel har visat markanta skillnader i nivåer av sålda volymer av psykofarmaka mellan de nordiska länderna. Sedan 2005 finns nationella individbaserade register över uthämtade receptbelagda läkemedel i samtliga nordiska länder. Genom samkörning med andra befintliga register kan betydelsen av bland annat socioekonomiska faktorer som visat sig vara viktiga i tidigare studier studeras.

Studier har visat att de som använder läkemedel mot depression i högre utsträckning använder andra läkemedel, särskilt psykofarmaka, än de som inte använder läkemedel mot depression. De individbaserade registren över uthämtade läkemedel gör det nu möjligt att studera omfattningen av användning av psykofarmaka bland unga vuxna och analysera relationen till socioekonomiska faktorer och jämföras mellan de nordiska länderna. Ett av projektets mål är att identifiera patientgrupper med inadekvat läkemedelsanvändning som är i behov av intensifierat stöd för att nå ett gynnsamt behandlingsresultat.

Kontakt: Karolina Andersson

Användning av psykofarmaka bland äldre 

Det finns avsevärda variationer i mängden sålda dygndoser av psykofarmaka mellan de nordiska länderna. Rapporterna svarar dock inte på frågan om det är skillnad i andelen behandlade individer, eller i andra förskrivningsmönster. Nu finns individbaserade läkemedelsregister tillgängliga i alla nordiska länder. Detta medför nya möjligheter att studera läkemedelsanvändning i Norden.

Avhandlingsprojektet syftar till att uppskatta förekomsten av psykofarmakaanvändning bland äldre, och att studera faktorer relaterade till användning av potentiellt olämpliga psykofarmaka. Finns det skillnader med avseende på inkomst och utbildning? Hur väl mäter kvalitetsindikatorer användning av potentiellt olämpliga psykofarmaka? Hur används psykofarmaka bland de allra äldsta, vilken psykofarmakabehandling får de för sina psykiatriska diagnoser?

Kontakt: Eva Lesén

Forbrug af antidepressiv lægemidler blandt diabetiker

Depression er en af de mest almindelige psykiatriske sygdomme som påvirker  mange personer i samfundet. Diabetes  er en af de mest udbredte kroniske sygdomme som har stor indflydelse på helbredet. Undersøgelser viser at patienter med diabetes har større risiko for udvikling af depression end almen befolkningen. Sammenhængen mellem diabetes og depression er uafklaret . Tilstedeværelse af individ baserede databaser i Norden giver nogle enestående muligheder for at undersøge denne sammenhæng.

Projektet vil undersøge forbrug af antidepressive lægemidler blandt diabetiker. Resultaterne fra projektet kommer til at bidrage med viden om sammenhæng mellem diabetes og depression. Projektet er målrettet til at undersøge diabetes som risikofaktor til anvendelse af antidepressiv lægemidler og hvordan forskellige socioeconomic faktorer og livskvalitet  påvirker forbrug af antidepressive lægemidler blandt diabetiker .

Kontakt: Muhammad Saeed